Byråanalys
Byråanalys · Examensarbete 2025–2026 · [Företag konfidentiellt]
Att ge redovisningsbyråer realtidsöverblick över lönsamhet per kund — direkt i plattformens ekosystem, utan Excel.
Byråanalys genomfördes som ett individuellt examensarbete — jag ansvarade själv för hela processen, från research och intervjuer till Hi-Fi-prototyp. Tekniskt stöd och designfeedback gavs av företagets interna team samt fem Product Designers, men projektets riktning, beslut och leverabler var mitt eget ansvar genom hela förloppet.
Byråledare arbetade i mörkret
Plattformens tre kärnprodukter — Tid, Fakturering och Lön — saknar direkt integration med varandra. Det tvingar byråchefer att manuellt exportera data och sammanställa lönsamhetsdiagram i Excel. Marknadsdata bekräftar mönstret: en betydande andel av svenska redovisningsbyråer använder andra system än sin huvudplattform för byråstöd.
Behovet är segmentspecifikt: bland byråer med 10 eller fler anställda anger en klart större andel att lönsamhetsöverblick är en prioriterad funktion, jämfört med en mycket mindre andel bland enmansbyråer. När en förlust väl synliggörs är det redan för sent att agera.
Primärt scenario
Byråledaren öppnar plattformen på måndag morgon och ser på tio sekunder om byrån är lönsam, vilket projekt som befinner sig i förlustzon, och om teamet har kapacitet för nya uppdrag — utan att öppna Excel.
Från research till lösningshypotes
Vad byråledarna berättade
Vi genomförde 6 djupintervjuer med byråägare och byråledare på redovisningsbyråer med 8–20 konsulter. Det som överraskade mest var inte att de saknade rätt verktyg — det var att de hade vant sig vid att arbeta utan dem. Ingen upplevde det som en kris, för det var så det alltid hade fungerat.
"Vi har ingenting som riktigt täcker allt — vi jobbar lite all over the place."
Smärta S1: Arbeta i mörkret — kopplingsbrist Tid↔Fakturering
"Vi vill ha ett och samma system. Det sparar tid, pengar, huvudvärk."
Smärta S3: Ingen realtidsöverblick — uppföljning sker månadsvis
"Hundra procent, ja absolut. Bara skicka inloggning."
Svar på frågan om hon skulle byta ut Excel om systemet levererade samma information i realtid.
Tekniskt kritiskt fynd — Referensfältet
Valideringen med det tekniska teamet visade att ett specifikt referensfält i faktureringsflödet är en pålitligare gemensam identifierare än det tidigare använda projekt-ID:t (som var valfritt och inkonsekvent ifyllt). Det här fyndet omformade hela lösningens tekniska arkitektur och är en förutsättning för att automatiskt kunna länka data mellan tid, fakturering och lön.
Tre grenar, ett rotproblem
Baserat på intervjuinsikterna strukturerades möjligheterna i ett Opportunity Solution Tree enligt Teresa Torres metodik. Samtliga intervjuade byråer delade samma grundläggande smärta — "akutmottagningen": avsaknaden av automatisk datakoppling. Utan att lösa det problemet går ingen av de andra grenarna att adressera fullt ut.
North Star · Lönsamhet
Öka redovisningsbyråns genomsnittliga nettomarginal med 15 % jämfört med föregående termin, inom sex månader
Synlighetsgren
Byråledaren saknar realtidsöverblick över nettomarginalen per kund. Evidens: Byråägare A, C, D, E, B.
Lönsamhetsblindhet
Det går inte att skilja lönsamt arbete från olönsamt arbete per kund i realtid. Evidens: Byråägare D, E, B.
Nödavdelning
Brist på koppling Tid↔Fakturering↔Lön tvingar manuellt Excel-arbete. Gemensam grundsmärta för samtliga fem byråer.
Hi-Fi prototyp · Byråanalys
Hi-Fi prototyp · Byråanalys
Hi-Fi prototyp · Byråanalys
Hi-Fi prototyp · Byråanalys
Byråanalys — från komplex till minimalistisk
Konceptet validerades med företagets interna utvecklingsteam. Det avgörande tekniska fyndet: ett specifikt referensfält i faktureringsflödet är den pålitligaste gemensamma identifieraren för att länka tid, fakturering och lön automatiskt.
Hi-Fi prototypen utvärderades av fem interna Product Designers. Deras feedback ledde till ett skifte mot ett minimalistiskt, handlingsorienterat gränssnitt med fokus på ett mål: Lönsamhet per kund.
Från tre kort till ett fokus
Den första designen visade tre informationskort samtidigt: Dashboard, Medarbetaröversikt och Beläggningsprognos. Under happy flow-genomgången och feedbackrundan med fem interna Product Designers blev det tydligt att detta inte fungerade.
Det vi valde bort
Tre kort, samtidig vy
Dashboard, Medarbetaröversikt och Beläggningsprognos visades parallellt på samma yta.
Varför det inte fungerade: En av de fem Product Designers konstaterade att vyn innehöll för mycket information på en gång. Happy flow-genomgången visade samma mönster — användaren hann inte avgöra vad som var viktigast eller vilken åtgärd som krävdes.
Det vi behöll och skärpte
Ett fokus — Lönsamhet per kund
Ett diagram med direkt synlig marginal per kund, statusindikator (lönsam / risk / förlust) och handlingsbara insikter.
Varför det vann: En av designerna föreslog sidopanel istället för dialogruta vid klick på en rad. En annan designer ville se ökat avstånd mellan grupperna för ett lugnare intryck. Båda förändringarna minskade kognitiv belastning utan att ta bort funktionalitet.
Beläggningsprognos och Medarbetaröversikt är inte borttagna — de är medvetet flyttade till framtida iterationer, efter att det tekniska teamet bekräftat att det tekniska fundamentet (referensfältet) bär hela vägen.
Byråanalys — Examensarbete avslutat juni 2026
Projektet avslutades som examensarbete och är arkiverat — det fortsatte inte in i produktionsmiljön. Hi-Fi-prototypen och designprocessen nedan är slutgiltiga.
WCAG 2.2 AA som designkrav
- Kontrastkvot ≥ 4.5:1 för all statusdata — aldrig enbart färg för att kommunicera lönsamhetsstatus
- Färgsystem kombinerar text, ikon och färg: grön (lönsam) · gul (varning) · röd (kritisk)
- Alla interaktiva dashboardelement tangentbordsnavigerbara med synlig fokusindikator
- Lönsamhetsstatus synlig inom tio sekunder · Onboarding på under två minuter
- Responsiv textskalning — layouten håller vid 200 % zoom utan horisontell scrollning
Vad jag skulle gjort annorlunda
Researchfasen kändes solid — sex djupintervjuer gav tydliga, samstämmiga mönster, och jag står fortfarande bakom de frågor jag ställde och de insikter de gav.
Det jag skulle göra annorlunda handlar om designprocessen, inte researchen. Företagets designsystem var under aktiv omstrukturering under hela projektet, med komponenter som saknades och inget tydligt UI-regelverk att luta sig mot. Jag fick improvisera kring hur komponenter skulle byggas och positioneras — och i efterhand var det just där jag skulle behövt mest vägledning. Med mer tid hade jag velat följa det nya designsystemet fullt ut, med riktiga tester och valideringsresultat, snarare än att bygga en egen tillfällig lösning. Det hade tagit längre tid, men hade sannolikt ökat chansen att Byråanalys gått vidare mot faktisk implementation.
Det här projektet lärde mig mer än vad jag hann omsätta i praktiken — och det är precis den typen av erfarenhet jag nu vill bygga vidare på tillsammans med ett mer erfaret team.
Nyfiken på projektet eller processen?
Kontakta mig